10,5 cm haubits m/1939

10,5 cm hAUBITS m/39

10,5 cm Haubits m/39 var en viktig del av det svenska försvaret under och efter andra världskriget. Tack vare sin höga eldhastighet, långa räckvidd och lätta transportmöjlighet var den ett kraftfullt vapen som soldaterna uppskattade. Även om den först köptes in som en snabb lösning blev den så framgångsrik att den användes i över 40 år.

När andra världskriget bröt ut stod Sverige inför ett akut behov av att modernisera sin vapenarsenal.

Den huvudsakliga tillverkaren av svenska artilleripjäser, Bofors, var hårt belastad med beställningar både från svenska och utländska aktörer.
För att snabbare stärka den svenska försvarsförmågan tog regeringen beslutet att köpa in artilleripjäser från utlandet. Bland dessa var 10,5 cm Haubits m/39, som importerades från Tyskland, ett viktigt tillskott.

Trots att den var tänkt som en tillfällig lösning kom denna haubits att bli en pålitlig pjäs i det svenska försvaret och tjänstgjorde fram till 1982. Den långa användningstiden är ett tecken på hur väl den integrerades i den svenska vapenarsenalen.

Uppbyggnad och funktion

Kaliber och ammunition

10,5 cm Haubits m/39 hade en kaliber på 105 mm, vilket var en vanlig storlek för fältartilleri under mitten av 1900-talet.
Den avfyrade spränggranater och andra typer av ammunition, anpassade för att både slå ut markmål och användas i indirekt eld, där målen låg utom synhåll.

Eldrör och rekylsystem

Haubitsen kunde skjuta 6–8 skott per minut, vilket var en imponerande eldhastighet för en pjäs av den här storleken. Rekylsystemet var effektivt och tillät att rekylkraften hanterades väl, upp till 5300 kg, beroende på vinkeln på eldröret. Pjäsen hade en maximal räckvidd på nästan 11 km, vilket gjorde den lämplig för att stödja strider på längre avstånd.

Riktmedel och sikt

10,5 cm Haubits m/39 var utrustad med ett panoramasikte, vilket gjorde att den kunde riktas med stor precision även på långa avstånd. Höjdriktningen kunde justeras mellan -5° och +42° med utsvängda lavettben, och sidriktningsfältet var 60°, med 30° åt vardera håll.

Effektiv i strid

Haubitsen satt på en tvåhjulig lavett, vilket gjorde den lätt att flytta. Den kunde dras bakom ett motorfordon, vilket innebar att den snabbt kunde flyttas till nya positioner på slagfältet. Dess flexibilitet gjorde den idealisk för olika stridssituationer.

Med en räckvidd på nästan 11 km och en snabb eldhastighet var 10,5 cm Haubits m/39 ett mycket effektivt vapen. Den användes för indirekt eld, vilket innebar att den kunde skjuta på mål som låg gömda eller utom synhåll. Granaterna hade en stark sprängkraft och kunde orsaka stor skada mot fienden.