Kalixlinjen

Kalixlinjen var en försvarszon nära finska gränsen. Under dess aktiva period (ca 1939 – 1995) var Sovjetunionen hotet Sverige förberedde sig för. 
Sekretessen runt de militära anläggningarna och planerna var enorm, då detta var ett väldigt viktigt militärt skyddsområde. 

Efter kalla krigets slut, började Kalixlinjen nedmonteras, och sekretessen släpptes då planerna inte längre var aktuella. 

Hur var då de militära försvarsplanerna utformade? 
Tanken var inte att vi skulle få tvärstopp på en sovjetisk invasionshär redan vid gränsen, utan planen följde principen Möta – Hejda – Slå

Möta – redan innan Sovjet passerat Torneå älv, skulle de mötas av motstånd.
Hemvärnet i området hade mandat att spränga broarna över Torneå älv, om de såg att hotet närmade sig. Fasta kanonbatterier i Parviainen och Miekojärvi kunde avfyra tunga pansarskott ända in på finska sidan.

Hejda – fiendens väg in i Sverige vara tungrodd! Vägarna var förberedda att mineras och sprängas, hundratusentals hinder var uppsatta i skogarna, 2800 befästningar på strategiska placeringar skulle ge svenskarna skydd att beskjuta fiendens försök att laga vägar. 
Det fasta batteriet i Kamlunge/Häggmansberget hade som uppgift att lägga eld över Raggdynan/E4an för att hindra enkel framfart. Siknäsfortet hade ännu mer eldkraft, och hade räckvidd att spränga broarna över Kalixälven om så behövdes. Förutom det, så hade Siknäsfortet som uppgift att skydda Bottenvikens nordligaste djuphamn(Törehamn), och lägga pansareld över E4an. Både Siknäsfortet och batteriet vid Kamlunge/Häggmansberget finns fortfarande kvar för allmänheten att besöka.

Slå -Bodens fästning har kallats för ”låset i norr”. Det var en tung fästning anlagd på och i ett antal berg runt Boden. Dess storlek, slagkraft och komplexitet saknar motsvarigheter i Norden. Här skulle vi stå emot den fiende som lyckats ta sig över gränsen och igenom Kalixlinjens alla hinder.   Rödbergsfortet finns fortfarande kvar att besöka.

Här hoppades vi också att hjälp hade hunnit komma från andra länder. Sovjetunionens motståndare skulle ha haft ett stort intresse av hindra Sovjet att nå norska kusten och dess djuphamnar direkt ut mot Atlanten.